Det var mig ett jävla tjatande på hur mycket jag har förändrats...
New's flash everyone, alla förändras. En förändring kan man lätt se på någon som varit i ett förhållande i 3 år och som nu varit singel i ett halv år (använder mig själv som exempel). Självfallet är man inte samma person i ett förhållande som man är singel?
Eftersom jag använder mig själv som exempel så ska jag berätta hur jag förändrats: jag har blivit mer självsäker, självständig, starkare och vågar stå på mig själv. Hur kan det vara negativt? För dom som känner sig hotade av det eller förväntade sig något annat, för dom är det negativt.

När jag är i ett förhållande så är jag "all about him". Men nu när jag blivit singel så varför skulle jag undvika att prata med folk, ta emot komplimanger, putta iväg människor, till och med flörta lite? Vem kan klandra mig, jag är singel, fri som en fågel och jag gör vad jag vill.Jag hade ju kunnat ha sex med en kille jag precis mött, strulat upp någon, haft en kk, vad som helst...men det har jag inte för det roliga är att jag egentligen fortfarande är samma Elna. Jag är fortfarande den tjejen som inte är intresserad av att ha ett one night stand eller strula med 4 killar på en kväll. Jag kommer ha ett förhållande igen med nästa kille jag ska ha sex med, och första gången med den killen ska vara lika speciell som när man förlorar oskulden (jag är lite old fashion av mig).
Så jag är fortfarande mig själv, bara en liten förbättring. Och det är som dom säger "det kommer alltid något bra utav något dåligt".

Vad hände med min blogg?
Nästan all min personlighet är borta, jag tänker mer på vad ni tycker om den. Jag vill ju ha en framgångsrik blogg, därför har den blivit lite stel. Bilder på kläder, mig och texter på hur min dag har varit. Kanske därför jag inte haft någon regelbunden bloggning, för jag vill ha den personlig. Jag vill kunna skriva precis vad jag känner, så varför gör jag inte det? För det intresserar inte er läsare? För jag är rädd för konsekvenserna som kan framkomma efter att jag lagt ut något. Jag har ingen aning men jag tror jag måste tänka på mig själv här. Och även om inte ni läsare kommer förstå vad jag skriver om så kommer jag själv alltid göra det, det är väl det bloggar är till för egentligen.

Bloggen är det ända stället där jag blir hörd utan att bli avbruten. Tro mig, jag har försökt nå dig och prata med i verkligheten men jag blir bara ständigt avbruten och därefter höjs våra röster och tillslut blir man förbannad och ledsen så man bara låter det glida förbi. Sedan jag blev singel så har verkligen livet varit 50/50 och det ända jag vill och begär från dig är att du ska lyssna, bara lyssna och stötta mig. Jag vet inte hur det blev såhär mellan oss för ett tag kändes vi så nära men nu vågar jag knappt säga något för jag är rädd över att bli utskälld för mina beslut eller dömd, för jag behöver dig! Jag behöver att du finns där i vått och torrt, bra och dåliga stunder. Jag kanske är en del till varför det blivit som det är för jag berätta kanske bara när det var dåliga stunder i mitt liv och då skaffa du dig dåliga uppfattningar så jag skyller inte det på dig... Snälla, jag vet att det är svårt men försök för min skull. Jag kan inte bära på allt detta själv och jag behöver dig!

Idag kom lilla Sixten. Min sjätte kusin.
Välkommen till världen älskling!
Vi hälsade på idag på sjukhuset en stund men hade velat stanna längre, Sixten var så go. Men vi lär väl hälsa på snart igen så fort min fina moster och Atle kommit hem från sjukhuset.
Grattis till er alla och min lilla Cerny har nu blivit storebror, extra grattis till honom!

Vad är egentligen definitionen av en riktig vän?
Är det dom som ringer och frågar om man vill ses eller är det dom som finns där i dom svåra stunderna, dom i skolan?...
Spekulationen kan go on and on. När det gäller vänner för min del så vet jag inte mycket mer än andra. Jag trodde jag hade lärt mig vilka som var äkta och falska och kanske för stunden så gjorde jag rätt men i längden så visar det sig hur mycket människor förändras och det tror jag man aldrig kan förutsäga, det kommer komma som en överraskning en vacker dag. Efter all min otur med vänner så tog jag ett beslut att ta vara på mina äkta vänner och strunta i dom som trampade på mig men nu på senare tid så ser jag även hur mina äkta vänner inte alltid är så äkta. Därför undrar jag vad definitionen är. Är det okej att det blir såhär ibland, man behöver inte höra av sig 24/7 eller borde en äkta vän egentligen göra det. Alldeles för många frågor och för lite svar. Jag tror man aldrig kommer undan falska vänner för är dom inte falska i början så blir dom förmodligen det en dag...

Vet inte om ni tittar på BB men jag gör, när jag tänker på att det går!
Jag har ganska många synpunkter på detta programmet, först så är det ett meningslöst program men har man tittat en gång så kan man inte sluta. Dessutom så i år har dom hittat riktigt udda idioter.
Jag kan tycka att det är sjukt underhållande att titta på hur patetiska dom är men vissa deltagare blir man ju bara förbannade på, inte för att det hjälper något att bli det men ändå. Ilskan och åsikterna måsta hamna någonstans och bloggen är mitt offer!
Vi kan börja med Hanna W, korkad jälva brud men riktigt underhållande. Så kul när alla bråkar med henne och hon bara svarar så dumt tillbaka och först så var jag på Petronellas sida, tyckte det var roligt att hon skulle "sätta Hanna på plats" men jag ändrade snabbt syn på henne när hon sjönk så lågt att hon drog in Hanna w mammas fitta. Vem fan är då Petronella till att sätta Hanna på plats när hon beter sig själv lika dumt?
Petronella, Petronella, Petronella...så misslyckad tjej och så fruktansvärt pinsam. Hon kommer in sten tuff, dreds, pircings i hela huvudet och lite av en noncharlant stil men sen beter hon sig som hon gjorde. Grät, gnällde mm och jag hån skrattade åt henne när hon valde att lämna huset självmant för hon saknade sin mamma, allvarligt?
Tenny då? Många ser honom som någon slags kung, inte jag!
Världens geek kommer in i huset och tror han kan göra som han vill bara för att han är tönt. Han taffsar på tjejerna, raggar mm men ingen vågar säga till honom, dom tycker väl synd om honom. Dock är han rolig i vissa tillfällen, som när han är Jenny t.ex.
På tal om en annan, Hanna J, hon blev kallad för man första natten eller något. Kanske inte så jätte roligt att höra från killen man ska sova med i en vecka men förutom det och att hon går naken hela jävla tiden så är hon ganska tråkig. Dock förstår jag inte varför hon går naken för hon har inte en fin kropp att visa upp; KLÄ PÅ DIG FÖRHELVETE!
Kära Jessica, herregud vad den kvinnan snackar. Jag hoppas hon tappar rösten snart. Hon blir man bara riktigt irriterad på. Hon tror hon vet och kan precis allting och hon lägger sig i alla andras problem och ska leka den större personen som ska hjälpa dom lösa det men när problemet är henne själv, då passar det sig inte! Det går verkligen inte att ha en konversation med henne för försöker någon annan säga något så har hon hunnit öppna käften igen och hon slutar inte fråns den andra tröttnar och ger upp.
Amandus, Camilla och Annica är dom jag gillar. Dom andra har jag inte så stora åsikter om men dom kommer väl.
Nu ska jag gå och lägga mig, det var skönt att få skriva av sig lite. Godnatt!♥