En dag...väldigt snart kommer jag bryta ih...
En dag...väldigt snart kommer jag bryta ihop. Jag känner det, det är nära nu. Och jag tänker låta mig själv gråta tills tårarna är slut. Allt måste ut, jag bär på så mycket! Jag är livrädd för nationellaproven...så när jag gjort ett sånt prov och jag känner att jag kuggat då kommer nog det vara dagen jag bryter ihop. Jag kommer gråta över skolan, familjen, vänner, henrik och allt annat. Jag känner bara att jag vill göra mina föräldrar stolta över mig och min skolgång men jag känner att jag inte kan det imed att jag är så kass att jag bara kan få ett jävla g i allt jag gör, natinella kommer jag förmodligen klara på hårstråt. Jag är bara medelmåttig i skolan och det suger. Hela min skolgång är förstörd pga mig själv och jag tänker fan skylla på mina äckliga lärare som inte märkte att jag hade dyslexi tidigare! Jag kan inte göra någonting rätt...känner mig så misslyckad. Hur ska jag sen klara av gymnasiumet? Det är ju typ 3 gånger jobbigare. Prov hela tiden och sånt och det är min svaga punkt i skolan. Hur ska jag klara detta?...
du är inte ensam, tro mig. När jag gick på kunskap kände jag likadant och en dag brast allt, jag bröt ihop. Men nu på gymnasiet, gud jag älskar det. Det är till och med kul att gå i skolan. och det är inte jobbigt på alls samma sätt som på kunskap, där kunde jag inte slappna av en enda sekund för jag hela tiden tänkte på att jag inte redovisat det och det steget, inte ens på lov kunde jag slappna av. på gymnasiet vet du vad du ska göra, får klara och enkla instruktioner och det är, i alla fall för mig, mycket bättre. Självklart är det prov men mest uppsatser och egenarbete och jag tycker själv att kunskap var MYCKET jobbigare.
Hoppas detta hjälper lite och får dig att känna dig lite bättre. Om du vill snacka så bara hör av dig.
Gumman, du ska inte vara så negativ om skolan för då blir allt bara fel.. Och gymnasiet må vara jobbigt men samtidigt går du på en linje som du har ett intresse för som sedan blir en rolig grej. Jag verkligen hatade tanken om att börja på gymnasiet, men jag är så glad att jag hamna i den klass jag hamna i och att jag hittade ngt jag verkligen tycker om. Som Lovisa skrev "Det är till och med kul att gå i skolan" Det stämmer faktiskt, så oroa dig inte så mycket och ta en dag i taget så ska du se att allt går hur bra som helst..
Och mitt nationella hamna jag också bara på G, men det behöver inte upprepas på gymansiet.. Och oavsett vad du får för betyg kommer dina föräldrar vara hur stolta som helst!
- Tappa inte hoppet, fortsätt kämpa!
DU ÄR STARK OCH DET VET JAG MIN FINA VÄN (L)